Jag träffade Lars på Parkinsons Världskongress i Glasgow 2010. Vi åkte med en gemensam kompis som själv dessvärre jobbade på kongressen och inte hade så mycket tid för oss. Det gjorde att vi lärde känna varandra och jag tyckte genast om hans norrländska humor och tvärtemot mig, hans lugna sätt. Jag hade tänkt […]

Nu är snart semeterveckan på Mallis över och jag sitter här och summerar . Vilka var föväntningarna? Blev det som jag tänkt mig? På det svarar jag, både och … Men det som gör mig mest fascinerad över mig själv är att jag aldrig lär mig vissa saker som faktiskt inte går att ändra på. […]